Restanten

Bloggnamnet säger det mesta.. En tant som gillar att resa -fast tant???

Börjar acklimatisera mig

Inflygning till Busan, SydKoreas andra stad, ca 7 mil från Ulsan, där vi bor.

Efter en lång resa, drygt 20 timmar från dörr till dörr, så var det skönt att vila lite vid framkomst för att sedan träffa goa kollegor, som givetvis hittat restauranger där man kan få in annat än kimchi...

Så till en supergod Carbonara (nästan lika god som Jeroens) fick jag till många skratt berättat för mig om alla eskapader på jobbet.

Vi bor ju som kungar o princessor här, och mina önskemål om rum nära hissen, och inte så högt upp (bara åttonde våningen) infriades. Tja som jag tidigare skrivit, så ingår t.ex sitsvärme på toiletten.

Detta är min utsikt "hemifrån" Lotte hotel 8e våningen. 10-filig väg att korsa när man ska gå över gatan. Och på rummet finns en instruktion hur man ska ta på sig nån sele, haka i nån krok, och fira ner sig med ansiktet vänt mot hotellet om det börjar brinna...

Första morgonen på jobbet möttes jag av en festlig syn, det var dags för personalens morrongymnastik, med en massa arbetsklädda karlar.

Dom har tänkt på mej o mitt knä, så jag fick lunchen levererad, och äter med den koreanska personalen. Första dagen slafsade jag upp ris o lite varm gurka, resten vågade jag mig inte på.

Middag med kunderna har vi även hunnit med, på grillad anka-restaurang. Sista stekningen görs vid bordet. Ganska gott om man låter bli dom starkaste tillbehören. Den lilla klutten som liknar rotmos gillar jag, likaså salladen med söt dressing.

Hej gumman. Du verkar trivas ändå på andra sidan jordklotet nu verkar det dessutom finnas stolar att sitta på :-)

Du behöver ingen sekreterare på dina resor? Skulle kunna tänka med ett miljöombyte.



Kramar - sköt om dig gumman.

Haha, tack Cathe..nämen tolk från Koreanska skulle behövas ..fixar du det ;-)?

Där sket det sig.



Kram